första sidan › massmediernas utveckling › digital kommunikation

Digital kommunikation

Mediernas betydelse växer ständigt i de postindustriella samhällena. Samhället har medialiserats, det vill säga att människors upplevelser förmedlas via medier allt mer. I informationssamhället får medieindustrin en allt viktigare ekonomisk betydelse. Nya informationsyrken föds och informationshanteringen i olika yrken blir allt viktigare.

Följande utvecklingsskede efter medialiseringen är att vi inte längre enbart förmedlar upplevelser via medierna. Olika fenomen såsom politik och vetenskap äger rum i medierna. Utan medier skulle de inte finnas till, så politiker och forskare är tvungna att kämpa för sin plats i medierna på samma sätt som före detta misstävlingsvinnare eller backhoppare.

Som ett resultat av digitaliseringens frammarsch håller gränserna mellan de olika medierna på att suddas ut. På Internet finns till exempel webbtidningar, nätradiostationer, möjligheter att titta på tv och e-post. På Internet finns alltså såväl interaktiv kommunikation som massmedier samt deras mellanformer. Den här utvecklingen erbjuder användarna många möjligheter att påverka och att ge och få information. Sammansmältningen av medierna, det vill säga mediekonvergens, gynnar en koncentration av företagsverksamheten inom området till stora enheter som producerar tidningar, nät- och mobila nyheter. Samtidigt möjliggör nät- och mobilteknologi också småskalig produktion, vem som helst kan till exempel göra egna webbsidor.

De allra största förväntningarna inom mediebranschen riktar sig för tillfället mot digitaliseringen av sändningstekniken. Inom såväl tv som radio har programproduktionen i huvudsak digitaliserats men nu håller man också på att gå över till digitala sändningsnätverk. Det innebär att också konsumenten måste investera i mottagare som kan ta emot digitala signaler. Den digitala sändningstekniken gör det möjligt att märkbart höja radio- och tv-kanalernas antal. De nya kanalerna kommer knappast att kunna konkurrera med liknande produkter som de redan befintliga kanalerna, så utvecklingen torde gå mot ett allt mer differentierat och profilerat programutbud. Andra skillnader jämfört med de ”gamla medierna” är interaktivitet samt flexibla sändningar, flexibelt innehåll och flexibel användning.

Ett allvarligt problem med den nya teknologin är att en del medborgare kan hamnar i en ojämlik ställning. Möjligheten att använda nya medier och deras tjänster är beroende av den apparatur som är tillgänglig och huruvida man har kunskaper om hur den ska användas. De här förutsättningarna är ojämlikt fördelade i samhället. Ojämlikheten kan uppträda i skillnader mellan rika och fattiga länder, men också lokalt mellan olika orter eller mellan olika kön. Å andra sidan kan till exempel Internet främja demokrati i diktaturer där de makthavande kontrollerar medierna och sprider propaganda. I sådana situationer kan Internet vara ett utmärkt medel för att få information om åsikter i andra delar av världen. Tillsvidare sätter autoritära länder som Saudiarabien och Kina oerhört mycket resurser på att hindra medborgarna från att få tillgång till utländska webbsidor.