Opettajille
Mediernas värld
Genomför kurssen Termbiblioteket Länkar och litteratur Upphovsmän
min medieomgivning massmediernas utveckling mediekritik medieekonomi regleringen av medierna
Termsökning

Opetushallitus

 

 

 

Reklam i olika medier

Reklam kan indelas i två grupper: informativ reklam och suggestiv reklam. Informativ reklam syftar till att övertyga mottagaren om att det lönar sig att köpa just denna produkt. Köpargumenten kan bygga på auktoritet (expert, undersökning, den allmänna opinionen), fördel eller nackdel, värderingar, nyhetsvärde, popularitet eller historia. Skrämselpropaganda, svartmålande och insinuationer om negativa följder av icke-köp är andra argumentationsknep, men dessa upplevs ofta som frånstötande. Däremot förväntar sig ingen en objektiv presentation eller balanserad information. Informativ reklam utnyttjas ofta för att åstadkomma snabba resultat i en reklamkampanj och effekten anses inte vara lika långlivad som i suggestiv reklam.

Suggestiv reklam syftar i första hand till att skapa en image för produkten, servicen eller företaget. I detta fall är målsättningen en långtidseffekt. Suggestiv reklam skapar även olika konsumentroller som kan vara långlivade. I ett subjektivt och retoriskt reklamtal kan samma mottagare tituleras som husmoder, sporttjej, hundägare, bilägare o.s.v. allt enligt vilken produkt som marknadsförs. För reklammakarna är det viktigt att känna sina målgrupper, för att veta i vilket snöre de skall dra.

Reklamspråket och –bilden utnyttjar metaforer och symboler. Metaforer och symboler är starka påverkningsmedel, för mottagaren är inte alltid medveten om de föreställningar som dessa väcker. Detta utnyttjas även i politisk retorik. En metafor eller en symbol bygger på att ordets eller bildens betydelse överflyttas till en ny kontext – att ordet/symbolen förknippas med något annat. I en bilreklam kan man växelvis visa en bil som kör på en landsväg och ett lejon som springer på savannen. I en reklam för värktabletter kan man förknippa värktabletterna med två noshörningar som springer mot varandra. Paralleller och symboler väcker föreställningar som förknippas med produkten - föreställningar eller egenskaper som produkten i sig inte behöver ha. Dessutom är det lättare att förstå svåra sammanhang med hjälp av konkreta situationer.

I en reklamanalys kan du exempelvis fundera på följande frågor:

  • Vem riktar sig reklamen till? vilken är alltså målgruppen?
  • Med vilka medel försöker reklamen påverka?
  • Hurdana språkbilder (metaforer och liknelser) finns det i reklamen?
  • Hur ser personerna ut? (ålder, kön, smink, hår, smycken, kläder och kroppsspråk) varför?
  • Hur är personer placerade i en reklambild och i förhållande till varandra? (man/kvinna, försäljare/kund…) varför?
  • Vilken betydelse har text och ljud?
  • Hur syns aktuella attityder och värderingar i reklamen?

Den tryckta annonsens påverkningsmedel

  • Komposition
  • Kompositionen styr blicken
  • Placeringen av text och färg styr åskådaren och hans tankar
  • Tomma ytor är ofta effektfullare än att fylla hela utrymmet
  • Det väsentliga står ofta till höger om mittlinjen, det bekanta och det som stöder står till vänster
  • Den dröm eller föreställning som produkten kan förverkliga placeras vanligen som lockbete ovanför mittlinjen, nedanför står produkten och informationen i ord
  • Bildvinkel och bildstorlek
  • Med hjälp av bildvinkel och bildstorlek lyfter man fram det som man vill framhäva
  • Den som fotograferas rakt framifrån är i direktkontakt med tittaren
  • Fågelperspektiv ger mottagaren en känsla av kontroll över motivet, grodperspektiv framhäver motivets makt, styrka och hotfullhet
  • En extrem närbild är effektfull, åskådaren koncentrerar sig på det väsentliga, en närbild på en människa framhäver känslorna
  • Färger
  • Färger styr våra föreställningar (färgsymbolik)
  • Färger styr uppmärksamheten mot det som reklamen vill visa
  • några få färger kan ofta vara effektfullare än många som bara förvirrar mottagaren