första sidan › medieekonomi › mediebolag

Mediebolag

Stora förändringar har ägt rum i tidningsförlagsverksamheten efter 80-talets mitt. Förlagen ger inte längre ut en enda tidning utan har utvecklats till multimediebolag som täcker alla moderna medier.

De stora mediehusen strävar efter att erbjuda sin publik tryckta mediers, lagringsmediers och elektroniska mediers produkter och tjänster. De strävar efter ökat inflytande också på den regionala marknaden, och skaffar sig således också regionala tidningar och lokaltidningar. Antalet självständiga tidningar som inte är bundna till något mediehus har minskat från början av 90-talet.

Alma Media

År 1997 fusionerades Aamulehti och MTV till Alma Media. I och med detta bildades det första mediehuset i Finland med både tidningar, radio och television. Åtta år senare sålde Alma Media sina elektroniska medier och bestämde sig för att koncentrera sig på förlagsverksamhet, produktion och distribution av ekonomieinformation och produktion av webbservice. Koncernen äger kvälls- ekonomie- landskaps- lokal- och stadstidningar samt elektroniska marknadsplatser. De kändaste produkterna är Aamulehti, Iltalehti, Kauppalehti och Etuovi.com. Alma Medias största enskilda ägare är det svenska bolaget Tidnings AB Marieberg, som hör till Nordens största mediebolag, Bonnier. Alma Media delades år 2004 in i fyra verksamhetsområden:

1. Alpress (tidningsförlag, tidningstryckeriverksamhet)

Iltalehti och Aamulehti är Alpress flaggskepp, också flera regionala tidningar, lokaltidningar samt gratis stadstidningar hör till Alma Media.

2. Business Information Group (producerar affärsnyheter), distribuerar affärsnyheter via tidningar, tv, radio, Internet och mobila anordningar. Till gruppen hör Kustannusosakeyhtiö Kauppalehti, Balance Consulting Oy, Baltic News Service, Lehdentekijät-koncernen, Starfunds Finland Oy (Morningstar.fi) samt som delägarskap utbildningsföretaget Efektor Oy.

3. Broadcasting (tv- och radioverksamhet)

Till gruppen hör tv-kanalerna MTV3, Subtv och 19,9 procent av tv-kanalen Urheilukanava samt 74 procent av den rikstäckande radiokanalen Radio Nova. Har delägarskap på 23,4 procent i den kommersiella, svenska tv-kanalen TV4

4. Medietjänster

Medietjänsterna utgörs av fyra företagsverksamhetsenheter vilka är Alprint, Luokitellut palvelut, Alma Media Tietojärjestelmät och Uudet liiketoiminnot. Till dem hör flera webbplatser, till exempel monster.fi, etuovi.com, ruokala.tv och autotalli.com

Mera information: www.almamedia.fi

Rundradion

Rundradion grundades 1926. Det är ett aktiebolag som ägs till 99,9 procent av staten. Bolaget hade 2007 tevekanalerna TV1, TV2, YLE Teema och FST samt bl.a. radiokanalerna YLE1, YLE Suomi, YLEX och YLE Vega – och webbtjänster såsom Opinportti. Kommunikationsministeriet övervakar YLE:s verksamhet. Bolaget bildar tillsammans med dotterbolaget Digita Oy YLE-koncernen.

Rundradions position, uppgifter och skyldigheter stadgas om i lag (Lagen om Rundradion Ab). Rundradion får sina inkomster via tv-licenser samt de kommersiella bolagens koncessionsavgifter. Tv-licensernas andel av Rundradions inkomster utgör cirka 80 procent.

Varje hushåll som har en tv-mottagare måste betala tv-licens. Man behöver inte betala licens för att lyssna på radio. Eftersom Yle finansieras med medborgarnas pengar har medborgarna ett särskilt intresse i Rundradions verksamhet och programutbud. Därför är Rundradions programverksamhet reglerad så att den tar också minoriteters och avsides belägna trakters behov i beaktande. Ett exempel på det här är de svenskspråkiga programmen och radiokanalerna som är relativt dyrt att upprätthålla i jämförelse med tittar- och lyssnarantalet. Om Rundradion var ett kommersiellt bolag vars uppgift var att göra så stor vinst som möjligt skulle det knappast satsa så mycket på svensk programverksamhet som nu.

De centrala värdena inom Rundradions verksamhet är finländskhet, tillförlitlighet, oavhängighet, mångsidighet och hög kvalitet. En av Rundradions viktigaste uppgifter anses vara att upprätthålla högklassig inhemsk litteratur, musik, konst och teater. Kulturprogrammen har emellertid aldrig hört till de mest tittade programmen. Nationella rundradiobolag har alltid eftersträvat ett stort inhemskt programutbud men när konkurrensen hårdnar blir det allt dyrare allt hålla fast vid den principen. En inhemsk produktion kostar många gånger mera än en utländsk serieproduktion som är gjord för export.