första sidan › min mediemiljö › kommunikation är växelvärkan

Kommunikation är växelverkan

I dag, i början av det tredje årtusendet, uppfattar man mediepubliken som aktiva användare och aktörer. Man anser inte längre att publiken är passiva konsumenter - det vill säga inte mer än mottagare. Man tänker inte heller på publiken som en enda stor grupp utan som olika konsument- och målgrupper. Man tänker sig att de här grupperna formas utgående från människornas intressen eller utgående från kulturella bakgrundsfaktorer (till exempel fritidsintressen, musiksmak och vanor).

Kommunikation uppfattas som en växelverkan där publiken och användarna aktivt tolkar mediernas budskap och inte nödvändigtvis genast accepterar allt. Publiken gör sin egen bedömning av budskapen och om de vill kan de delta i den offentliga växelverkan och med hjälp av olika medier och kontra med egna åsikter. I synnerhet internet har främjat publikens möjligheter att aktivt delta i den offentliga kommunikationen. Det finns till exempel särskilda webbplatser för medborgare samt olika alternativa kollektiva nätpublikationer. Ett exempel är webbplatsen Vaikuttamo där ungdomar kan diskutera med lokala beslutsfattare, ta initiativ till diskussionsämnen och skicka egna inlägg till webbplatsen (www.vaikuttamo.net).

Många medieforskare och beslutsfattare är vid millennieskiftet intresserade av barns och ungdomars förhållande till medierna och den så kallade digitala klyftan. Med den digitala klyftan avser man de skillnader i kunskaper om informationsteknologi som råder mellan olika grupper i samhället och mellan invånarna i utvecklade länder och u-länder - en skillnad som också inverkar på människors möjligheter att göra sin röst hörd i samhället. Man har försökt motverka utvidgningen av den digitala klyftan genom att utbilda människor som hotas av att bli utanför i utvecklingen.