Vad
är en tidning? (Pamela Granskog)
Vad
är en tidning?
(Pamela Granskog)
Femton minuter. Det är den tid de finländska ungdomarna ägnar åt att läsa dagstidningar på vardagar. På lördagar och söndagar är tiden cirka 19 minuter. Finland ligger i topp när det gäller dagstidningsläsning. I södra Europa och andra delar av världen läser ungdomar dagstidningar betydligt mindre. I Finland läser sammanlagt 61 procent av ungdomarna dagstidningar medan motsvarande siffra i Luxemburg, Mexico, Grekland, Spanien och Frankrike endast är 25 procent, visar OECD:s internationella PISA-undersökning. Förbi Finland går dock Island och Norge, där 74 procent respektive 63 procent av ungdomarna läser dagstidningen.
Men det finns flera skillnader mellan Finland och Europa. I Finland prenumererar de flesta på sin dagstidning, vilket oftast innebär att den kommer hem till dem på morgonen, medan många på annat håll i Europa oftast köper den.
Ordet tidning kommer ursprungligen från italienskan och betyder nyhet. Lägger vi till ordet dag får vi ordet dagstidning, det vill säga dagliga nyheter. För att en tidning skall räknas som en dagstidning bör den utkomma minst tre gånger per vecka.
Dagstidningen har flera uppgifter, men grovt kategoriserat kan man säga att den skall:
Bläddra
i en dagstidning. Vilka texter passar ihop med vilken funktion?
Den
största nordiska dagstidningen är Helsingin Sanomat med en upplaga
på 446 380. Världens största dagstidning är japanska Yomiuri
Shimbun med en upplaga på 14 407 000. Om man ser till ett lands totala
upplaga per tusen invånare placerar Finland sig på tredje plats
med en upplaga på 545 per tusen invånare. På första respektive
andra plats kommer Norge och Japan.
Sammanlagt finns det elva finlandssvenska dagstidningar:
| Hufvudstadsbladet | (upplaga 52 523 ex, utkommer 7 dagar i veckan) |
| Vasabladet | (upplaga 25 971 ex., utkommer 6 dagar i veckan) |
| Jakobstads Tidning | (upplaga 12.240 ex., utkommer 7 dagar i veckan) |
| Västra Nyland | (upplaga 10.904 ex., utkommer 6 dagar i veckan) |
| Åland | (upplaga 10.876 ex., utkommer 5 dagar i veckan) |
| Borgåbladet | (upplaga 8.568 ex., utkommer 5 dagar i veckan) |
| Syd-Österbotten | (upplaga 7.488 ex., utkommer 3 dagar i veckan) |
| Åbo Underrättelser | (upplaga 6.915 ex., utkommer 5 dagar i veckan) |
| Nya Åland | (upplaga 6.333 ex., utkommer 5 dagar i veckan) |
| Österbottningen | (upplaga 4.678 ex., utkommer 6 dagar i veckan) |
| Östra Nyland | (upplaga 4.040 ex., utkommer 3 dagar i veckan) |
Upplagekälla: Finlands Press 6/02
Dagstidningen kallas också morgontidning, medan motsatsen är kvällstidning. Till sin karaktär innehåller kvällstidningar vanligen något kortare texter och inriktar sig på sensationella nyheter, bilder, sport och nöjen. Kvällstidningar kännetecknas också av löpsedeln som lyfter fram det viktigaste i dagens tidning. Kvällstidningar säljs i lösnummer.
Läs mera
Det som skiljer en dagstidning från en tidskrift är utgivningstätheten. En tidskrift utkommer inte lika ofta som en dagstidning och innehållet är ofta specialiserat. Exempel på finlandssvenska tidskrifter är Marthabladet, Kyrkpressen, Kuriren, Studentbladet, Finlands natur. Andra kända tidskrifter är Forskning och framsteg samt Illustrerad vetenskap.
På finlandssvenskt håll har vi inga kvällstidningar, men det finns två finskspråkiga: Iltasanomat och Iltalehti. I Sverige utkommer bl.a. Aftonbladet och Expressen. Kvällstidningar är till formatet, det vill säga storleken, oftast tabloidtidningar, medan många morgontidningar har broad sheet-format.
Under de senaste åren har antalet gratistidningar (eller annonsblad) vuxit i Finland. Gratistidningarna består av annonser och redaktionell text. Dessa tidningar sprids inom ett begränsat geografiskt område och distribueras gratis till mottagaren. Metro är en sådan gratistidning som i huvudstadsregionen delas ut i bussar, spårvagnar etc.
Vi har också en telegrambyrå i Finland, Finska notisbyrån (FNB), som levererar nyheter från hela världen. Tidningarna köper material av FNB. Andra internationella nyhetsbyråer är TT (Tidningarnas Telegrambyrå, Stockholm), AP (Associated Press, New York), Reuters (London).
Tidningens
olika avdelningar
(Pamela Granskog)
Dagstidningen kan delas in i olika avdelningar. En vanlig indelning är:
Utöver dessa avdelningar finns ofta serier, väderkartor och radio- och tv-program. Vid sidan av det material som redaktionerna själva producerar köps också en del texter från olika nyhetsbyråer, liksom man också köper serier och väderkartor.
Några finlandssvenska dagstidningar har egna serietecknare, till exempel Vasabladet där Leif Sjöström tecknar Folkets Dagblad.
Läs
olika serier. Forma din egen seriefigur och teckna en egen serie.
I
Svenskfinland kallar man tidningens första sida för "parad"
och den sidan fungerar som tidningens ansikte utåt. De texter som finns
på första sidan kallas puffar och skall locka läsaren att läsa
själva artikeln inne i tidningen. De nyheter som finns på första
sidan klassificeras som de viktigaste den dagen.
Läs mera
Allra högst uppe på sidan placeras den viktigaste nyheten. En stor bild finns också på första sidan, men den väljs på basis av bildmässiga kvaliteter och inte på basis av nyhetsvärdet.
Tidningens löpsedel lyfter fram några nyheter och innehåller oftast endast rubriker. Morgontidningarna är inte beroende av löpsedlar eftersom de flesta prenumererar på sin tidning, men för kvällstidningarna är löpsedeln avgörande eftersom läsarna dag för dag avgör om kvällstidningen är värd att köpa.
Gå
igenom tidningens första sida. Hur skulle din löpsedel se ut?
Nyhetskriterier
(Pamela Granskog)
Tidningens viktigaste uppgift är att servera läsarna nyheter. Man brukar säga att en händelse måste nå över nyhetströskeln för att den skall få plats i tidningen. Det finns nämligen inte utrymme för allt som händer. Kort sagt kan man säga att en nyhet skall vara:
Gå
igenom dagens tidning. Hittar du artiklar som uppfyller flera nyhetskriterier?
Läs
mera
Bakom varje nyhetsbedömning finns dock en människa med erfarenheter, känslor, samhällssyn och åsikter. Därför är en nyhetsbedömning alltid subjektiv på ett eller annat sätt. Men hur kan en mera djupgående nyhetsbedömning se ut rent teoretiskt och hur blir den så objektiv som möjligt? Följande genomgång innehåller tio punkter. Ju fler av kriterierna som uppfylls och ju högre upp på skalan nyheten kommer, desto bättre nyhet.
Det du själv reagerar
för
Glöm aldrig dig själv! Det du reagerar för reagerar antagligen
också andra inför.
Det som berör många
Estoniakatastrofen hör till de största nordiska nyheterna under senare
hälften av 1900-talet. Omkring 800 människor omkom när fartyget
förliste. Ju fler som berörs av nyheten, desto viktigare är den.
Spridningsområde
En nyhet om att minkburarna måste förses med hyllor där minkarna
kan vila kanske inte intresserar läsarna i Nyland speciellt mycket. Däremot
kan det vara en stor nyhet i Österbotten där de flesta minkfarmer
finns. I en lokaltidning är det självfallet nyheterna på den
egna orten som berör läsarna.
Egen nyhet
Egna scoop strävar varje tidningen och journalist efter. En egen nyhet
är alltså något som inte finns i konkurrentens tidning följande
dag.
Aktualitet
En verklig nyhet kan återfinnas i tidningen flera dagar i olika former.
Man följer upp den, skriver bakgrundsartiklar, belyser konsekvenser m.m.
Tänk till exempel på dopningskandalen i Lahtis.
Verklig nyhet?
Känns nyheten bekant? Många nyhetshändelser har kanske rapporterats
tidigare i andra medier. Medierna lever de facto hela tiden i växelverkan
med varandra och får impulser och idéer av varandra.
Exemplifieratt
Ge nyheten ett ansikte! En människa gör nyheten mänsklig - vi
vill veta vem som berörs av nedläggningar, vem som blir vald till
kommundirektör, vem som vinner VM i Formel 1.
Viktigt för samhället
- informationsplikt
Ett fullmäktigemöte låter kanske inte som en
häftig nyhet - men tänk om de just i kväll beslutar att dra en
ny väg över er gårdsplan? Skeenden som påverkar samhällsutvecklingen
skall också synas i tidningen och det är tidningens plikt att informera
läsaren om vad som är på gång på orten.
Stämmer med policyn
Vad får vi skriva om? Vad undviker vi? Varje tidning
har en policy som antingen är mer eller mindre uttalad. Hur mycket skall
tidningarna till exempel skriva om rasism och nynazister. Är publicitet
endast positivt för dessa rörelser - eller är det tidningens
plikt att informera läsarna om att de rasistiska grupperna existerar?
Känd person
Hur ofta har du sett Janina Frostell, Marco Bjurström och Linda Lampenius
i tidningen? En känd person har alltid en genomslagskraft av något
slag. Detta tonas dock oftast ner i morgontidningarna.
Riv
bort tidningens första sida utan att titta på den. Hur skulle du
utforma paraden på basis av de artiklar som finns i tidningen? Vilka nyheter
skulle puffas på första sidan om:
Som
läsare bör vi också vara kritiska till det vi läser. Är
uppgifterna i artikeln tillförlitliga? Granska en nyhetsartikel utgående
från följande frågor:
Att
intervjua
(Pamela Granskog)
Den som inte har jobbat som reporter kan knappast föreställa sig hur mycket reportern sitter i telefon. Det gäller att hitta en sakkunnig person som kan uttala sig, att få fram fakta, att komma överens om möten. I mån av möjlighet är ändå ett samtal öga mot öga att föredra, speciellt om det gäller en längre intervju.
Planera din intervju i förväg och läs in dig på ämnet. Vad kan du från tidigare? Vad är aktuellt just nu? Måste du få tilläggsinformation om något speciellt. När du förbereder intervjun skall du komma ihåg hörnstenarna inom journalistiken, det vill säga de grundläggande journalistiska frågorna:
Hittar du svar på allas dessa frågor borde du ha en rätt heltäckande bild av det som har hänt.
Välj
en artikel eller notis. Hittar du svar på alla frågor?
Läs
mera
Det räcker självfallet inte enbart med dessa frågor. Det viktigaste är att du lyssnar! Det gäller för dig att vara alert i intervjusituationen och inte låsa dig för mycket vid din planering. Var redo att ställa följdfrågor när ditt intervjuobjekt säger något som du vill fördjupa. Var inte rädd för att be den intervjuade förklara något litet tydligare - om du skall kunna skriva om ämnet måste du förstå vad den som intervjuas talar om. Därför kan det ofta handla om att våga visa att man inte förstod allt.
Är det bra att använda bandspelare vid intervjuer? De flesta journalister använder inte bandspelare. Dels kan bandspelaren lätt skrämma intervjuobjekten, redan block och penna kan vara tillräckligt för en del, dels är det rätt arbetsdrygt att lyssna igenom en intervju som räckt en timme. Det är betydligt snabbare att bläddra igenom ett block. Block och penna gör också att du koncentrerar dig mera på samtalet - du vet att du bara har ditt minne och dina anteckningar att gå efter när du skriver ut intervjun.
Anteckna stödord under intervjun. Skriv inte ner hela meningar - det hinner du nämligen inte - men anteckna stödord. När du märker att intervjuobjektet går över till en ny infallsvinkel eller ett nytt ämne kan du markera detta i dina anteckningar till exempel genom att hastigt skriva ner en ämnesrubrik med stora bokstäver. Då är det lättare för dig att orientera dig i anteckningarna i efterhand.
Obs! Kom ihåg att presentera dig ordentligt redan när du bokar tid för intervjun. Berätta vad du heter, vilken tidning du representerar, var den utkommer. Du har mycket att vinna på att ge ett gott intryck från första början!
Att
skriva ut intervjun
(Pamela Granskog)
När du har kommit så här långt återstår en viktig del av intervjun - att skriva ut den. Vissa texter kan vara skrivna i formen fråga-svar-fråga-svar. Då och då kan man använda sig av det formatet, men i längden blir texterna rätt likartade. Det kräver också att du förberett din intervju minutiöst och i texten måste du återge frågorna som du ställde i intervjusituationen med en exakt ordalydelse, annars har ju inte intervjuobjektet svarat på den fråga du ställde!
I stället rekommenderas att du växlar mellan att:
En indirekt anföring, som inom journalistkretsar ofta kallas pratminus, inleds med ett tankstreck. Pratminus använder du när intervjuobjektet sagt något som du vill citera direkt. Det är alltså något han själv säger i texten.
- Det finns ett ord för nybygget och det ordet är katastrof, säger arkitekt Lennart Grönberg.
Omskriver du meningen till indirekt anföring lyder den:
Enligt arkitekt Lennart Grönberg finns det ett ord för nybygget och det är katastrof.
OBS! Skriv alltid i presens, det vill säga nutid. Det gör att texten känns mera aktuell. "Jag besökte Afrika ett par gånger innan jag startade projektet, säger…"
Omskriv
en artikel så att det indirekta blir direkt och vice versa.
Läs
mera
Pratminus skall du använda då intervjuobjektet sagt något häftigt - använd inte ett pratminus för fakta som du själv kan presentera.
- Jag är 20 år, säger den nyblivna Marita Blomstedt som just korats till Miss Finland.
Sådan information kan du själv presentera på ett smidigt sätt - såvida det inte är väldigt uppseendeväckande att hon är just 20 år. Skriv hellre så här:
Nyblivna Miss Finland, 20-åriga Marita Blomstedt, anser att…
En indirekt anföring kan innehålla flera meningar och avslutas med "…, säger Kalle Kallesson". Försök variera anföringsverben. Använd: säger, konstaterar, påpekar, fortsätter, tillägger, inflikar, poängterar, redovisar - variera enligt behov och situation.
Textgenrer
(Pamela Granskog)
Kan du själv ta ställning i en nyhetsartikel? Svaret är nej och åter nej! Du är läsarens ögon. Du skall förmedla det skedda till läsaren - inte truga din egen åsikt på läsaren, såvida du inte rör dig i en textgenre där din uppgift är att komma med en subjektiv åsikt. Man särskiljer nämligen mellan faktatexter och åsiktstexter. Nyhetsartiklar, notiser, reportage hör till faktatexter medan ledare, debattartiklar, insändare, recensioner ger uttryck för en åsikt.
Ibland brukar nybörjarskribenter vara rädda för att skriva om känsliga ämnen. "Men tänk om läsaren tror att jag har samma åsikt som den jag har intervjuat", säger någon. Men så är det aldrig. Som reporter redogör du endast för andras åsikter och ställningstaganden. Ditt eget förhållningssätt har inget med artikeln att göra - och det vet din läsare!
Det vanligaste nybörjarfelet är att skriva enligt ett traditionellt uppsatsmönster: inledning, avhandling, avslutning. En dylik uppbyggnad existerar över huvud taget inte i de journalistiska textgenrerna. Beroende på vilken genre du rör dig i ser kompositionen olika ut.
En vanlig uppbyggnad för en artikel är:
Nyhetsartikel
(Pamela Granskog)
På väg hem möter du din granne Per som berättar att hans dotter Ina cyklat omkull och slagit sig så att han fick åka till sjukhus med henne. Väl hemma skall du återge det hela för de övriga familjemedlemmarna.
- Visste ni att Per fick åka till sjukhuset med Ina i dag?
- Vad säger du? Vad hände?
- Ina skulle möta Per när han kom hem till lunch. Hon cyklade längs cykelbanan när en katt plötsligt korsade cykelbanan. Det var i det ögonblicket hon cyklade omkull.
- Stackars Ina! Hur är det med henne nu?
- Hon fick en lindrig hjärnskakning eftersom hon inte hade hjälm. Men i övrigt sade läkarna att det inte var någon större fara.
- Är hon hemma nu eller…?
- Jo. Hon fick komma hem förutsatt att hon ligger stilla.
- Vad hände när hon cyklade omkull?
- Ina sade att hon var rädd för att cykla på katten och väjde så hastigt att hon miste balansen. Hittills har hon inte velat använda hjälm.
Det finns många likheter mellan nyhetsartikeln och det spontana samtalet. När vi i ett samtal skall redogöra för en händelse sker nyhetsurvalet naturligt hos oss. Vi inleder med det vi tycker är mest intressant och ger sedan bakgrunden till händelsen. Ingen skulle berätta detta i kronologisk ordning och inleda med vad som hänt på morgonen och avsluta med sjukhusbesöket.
De klassiska nyhetsfrågorna hittar vi i händelseförloppet:
Läs mera
Händelseförloppet ovan är ingen stor nyhet, förutom för föräldrarna, släktingarna, vännerna och invånarna i byn, men knappast för tidningsläsarna överlag. Det som däremot kan vara intressant är bruket av cykelhjälm. Hur många barn använder cykelhjälm? Hur vanligt är det med liknande olyckor? Har olyckorna ökat eller minskat? I en sådan diskussion kunde Ina väl fungera som statuerande exempel, också i en större dagstidning.
En nyhetsartikel går rakt på sak. Redan i ingressen ger reportern svar på många av frågorna. Därefter går man djupare in i berättelsen, ger en bakgrund till händelsen och återger fler detaljer.
Notis
(Pamela Granskog)
Notisen är den mest koncentrerade journalistiska formen. Uppbyggnaden är likadan som i nyhetsartikeln, det vill säga det viktigaste kommer först. Ju längre ner man kommer i texten, desto mera bakgrund handlar det om. Därför talar man ofta om en upp och nedvänd nyhetstriangel där det viktigaste, det vill säga själva nyheten, kommer först och allt det andra är bakgrund.
Det
är kväll på redaktionen i Helsingfors och du ringer till polisen
för att höra om något speciellt inträffat. Detta får
du reda på:
Skriv en notis utgående från detta. Vad tar du med - vad stryker du? Sätt själv rubrik.
Läs mera
Ibland kan redigerarna vara tvungna att förkorta texten och då är det ofta i slutet de stryker någon meningen i och med att de vet att det viktigaste presenterades i början.
Notisen kallas ibland för nyhetens pärla eftersom den ger de stressade läsarna möjlighet att ta del av många nyheter på kort tid.
Läs
några notiser. Hittar du svar på de journalistiska frågorna?
Reportage
(Pamela Granskog)
Du har fått i uppdrag att skriva ett reportage om vintern i Lappland. Ditt reportage skall publiceras i en tidning i Afrika och det är alldeles klart att dina läsare endast sett snö på bilder. Hur beskriver du snön? Här räcker det knappast med att endast beskriva hur den ser ut. Du måste säkert berätta hur snön känns, hur kylan biter och hur en gnistrande vinterdag ser ut. Hur känns det om du får snö i ansiktet? Vad händer med snön då?
Det mest grundläggande i ett reportage är att använda alla sina sinnen. Vi är ofta vana vid att berätta om det vi ser och hör, men ovana vid att använda våra övriga sinnen. I reportaget gäller det att kunna bjuda på sig själv och ha ett målande språk. Vilka detaljer fäster du dig vid? Hurdan är personen? Hurdan miljö befinner ni er i? Finns det speciella ljud du uppfattar? Spelar tiden någon roll?
Värt att tänka på när du skriver:
Komposition
Reportaget är den genre som ligger närmast skönlitteraturen -
så måla dina beskrivningar. Här finns ingen regel som säger
att det mest intressanta måste komma först.
Inledning
Om du har gjort ett reportage om kvinnor i armén vill vi inte höra
om hela resan ut till Dragsvik, hur du åkte tåg, bytte till buss
och promenerade. Kanske det finns någon liten intressant detalj du noterat
som ger dig en ingång till texten. Ställ språket i centrum.
Närvaro
Detta är ingen telefonintervju! Du har själv varit på plats
och det får synas i din text. Trots det behöver du inte klämma
in ett jag i varje mening och ställa dig själv i centrum. Det gäller
att hitta en lämplig balansgång.
Miljöbeskrivning
Konsten är att göra observationer och att hitta fräscha uttryck.
Att skriva: "När han kommer in genom
dörren…" känns aningen klichéartat.
Ja, vilken väg brukar han annars komma in? Försök hitta någon
liten detalj i miljön som beskriver hela situationen.
Personbeskrivning
Beskriv människorna så att också läsaren blir engagerad.
Bildspråk
Solen är inte alltid "ett eldklot", utan kan vara - ja vad då?
Avslutningen
När skall du avsluta? Pröva med att stryka den sista meningen!
Det behövs en rytm i din text. Skriv texter
som har både långsamma och snabba rörelser i sig.
Du skall göra en miljöbeskrivning av
miljön i din skola, i din stad eller din by. Vad fokuserar du på?
Beskriver du ett kafé i staden? Betrakar du staden genom bussfönstret?
Vilka detaljer fäster du dig vid?d?
Ledare
(Pamela Granskog)
Också tidningar tar ställning i olika frågor och det ställningstagandet hittar du på ledarsidan. Ledarna skrivs av ledarredaktionen, på mindre tidningar oftast av chefredaktören. Ledarna kommenterar aktuella frågor såväl i närmiljön som i omvärlden. Också ungdoms- och skolfrågor kan få utrymme på denna sida. Tidigare skrevs ledarna ofta anonymt, men numera är de signerade. Detta gäller dock främst finlandssvenska och svenska tidningar. De finska och europeiska dagstidningarna har fortfarande oftast anonyma ledare.
Läs
några ledare. Hurdant språk används i ledaren? I vilka frågor
tar ledaren ställning? Slå upp ord du inte förstår.
Insändare
(Pamela Granskog)
Tycker du att det finns för få fritidsaktiviteter för ungdomar på din hemort? Då kan du skriva en insändare där du tar ställning i frågan och framför dina egna åsikter. Insändarsidan är ett uttryck för yttrandefriheten i vårt land och en möjlighet för läsarna att själva föra fram sina egna åsikter.
Läs mera
Insändarna undertecknas med eget namn, i undantagsfall godkänns pseudonym om det är ett känsligt ämne som behandlas. Insändarna kan vara ett inlägg i en pågående debatt eller en åsiktsyttring i en viss fråga. Kommenterar man tidigare inlägg som tidningen publicerat bör man ange vem som uttalat sig, när och var inlägget publicerats och under vilken rubrik.
Längden varierar mycket. Mest effektfull är insändaren om den är kort och slagkraftig. Till karaktären är den argumenterande. Skribenten tar ställning, för fram sina egna åsikter och ger kanske konkreta förbättringsförslag.
Läs några insändare. Skriv ett
svar till en valfri insändare där du själv tar ställning.
Läs dagstidningen på din hemort. Finns
det speciella ungdomssidor där unga för en egen debatt? Vilka ämnen
behandlas?
Kolumn
(Pamela Granskog)
I kolumnen kan du själv ta ställning till en nyhet eftersom kolumnen är en personligt färgad text. Där finns det alltså utrymme för dina subjektiva åsikter. Kolumnerna berör ofta aktuella frågor även om skribenterna själva får avgöra ämnet. Kolumner skrivs både av tidningens egna journalister och utomstående skribenter.
Läs mera
Kolumnen kan skrivas i olika stilar: den kan vara resonerande, kåserande, analytisk.
En variant av kolumnen är kommentaren. Till exempel på sportsidan kan sportjournalisterna kommentera aktuella matcher eller tävlingar och där handlar det självfallet också om personliga åsikter och reflektioner.
Skriv
en personlig kommentar till någon nyhet som presenteras i dagens tidning.
Recension
(Pamela Granskog)
Vill du höra vad andra tyckt om filmen som hade premiär i fredags? Då kan du läsa en recension i tidningen. En recension är en anmälan om en nyutkommen bok, en ny film eller en teateruppsättning, dansföreställning, konsert eller konstutställning. Recensenten tar själv ställning till verket, analyserar, tolkar och kommer med en bedömning.
Skall
man in en recension få veta hur filmen eller boken slutar? Läs några
recensioner och diskutera.
Kåseri
(Pamela Granskog)
Ett kåseri är en underhållande och humoristisk text som ofta behandlar något dagsaktuellt. Tanken är att roa läsaren. Kåsören rör sig fritt mellan olika stilarter. Kåseriet kan vara talspråkligt och det kan innehålla högtidliga formuleringar, överdrifter och underdrifter allt efter behov.
Ofta kan stora och allvarliga ämnen avhandlas i en sorglös ton och just där ligger poängen, det vill säga att åstadkomma en kontrast. Inget ämne är förbjudet i ett kåseri.
Läs mera
Börja direkt när du skriver. Inled inte med gamla fraser som: "Man märker ju äldre man blir" eller "Ibland får man sig en tankeställare". Kasta genast in läsaren i händelseförloppet - och gör slutet effektfullt. Brodera inte ut slutet på något vis. Undvik avslutningar i stil med: "Man lär så länge man lever". Du kan utgå från dig själv i det du skriver - och det är inte förbjudet att brodera ut historien litet grann.
Skriv ett kåseri. Utgå till exempel
från egna erfarenheter. Skriv om någonting sett ur barnens synvinkel,
eller skriv om din dag som mögelost i ett kylskåp. Låt fantasin
flöda.
Rubrik
(Pamela Granskog)
Är det ohemult med ett muminmonument?
Så löd rubriken i Hbl efter att författaren Tove Jansson avlidit och man diskuterade huruvida Tove Jansson borde får ett monument. I rubriken valde man att leka med någonting som förknippades med mumintrollen, nämligen Hemulen.
En bra rubrik är kort, slagkraftig och lockar till läsning. Men den viktigaste uppgiften är trots allt att ge en korrekt bild av händelseförloppet och ha täckning i texten. Rubriksvenskan följer i viss mån sina egna regler och för att förkorta rubriken stryker man ofta till exempel den/det och att.
Rubriken skall:
Undvik
Rubriken kan…
Läs
rubrikerna i dagens tidning. Vilka rubriker lockar till läsning? Motivera.
Ingressen
(Pamela Granskog)
"Reportern har tre rader på sig att väcka läsarens intresse", lyder ett gammalt journalistiskt talesätt. Ingressen är alltså det första textstycket som oftast är skriven med halvfet stil. När du har ingressen skriven - när du har hittat ingången till texten - då är halva jobbet avklarat!
Tidigare fungerade ingressen som en sammanfattning av texten, men den principen har många tidningar frångått i dag. Numera fungerar ingressen som "kroken". Ingressen skall väcka läsarens vilja att läsa vidare.
I nyhetsartikeln skall det viktigaste givetvis komma först, medan reportaget gärna kan ha en ingress som börjar med en detalj, en situation, en bild.
Läs
några ingresser. Vilka lockar till fortsatt läsning?
Rubrik
Om en artikel omfattar flera spalter i tidningen väljer man att ha en huvudrubrik på en rad. Utöver detta kan man ha en dårrad, det vill säga en under- eller överrubrik som förklarar rubriken litet mera.
Är artikeln lång finns det mellanrubriker i texten som anger när skribenten belyser frågan ur en ny infallssvinkel.
Att formulera rubriker som lockar till läsning är en konst som växer fram med åren. Det sägs dock att man i en välskriven text skall hitta uppslag för rubriken på de tio första raderna.
Ingressen
Det finns många olika sätt att skriva ingresser:
Citat
- Jag förälskade mig i ljuset här uppe i norr. Det är så
annorlunda än i södra Finland. Dessutom är livsrytmen här
en annan. Det handlar helt enkelt om livskvalitet, säger Veronica Saari,
som är en av de nyinflyttade invånarna i Yläjärvi i Lappland.
Nyhet
För första gången på flera år ökar befolkningsmängden
och arbetsplatserna i den lilla byn Yläjärvi i Lappland. Antalet barn
ökar stadigt och skolan är inte längre indragningshotad.
Detalj
Ett nytt badhotell har vänt den negativa trenden i den lilla byn Yläjärvi
i Lappland. Turisterna ökar i samma takt som arbetsplatserna och byborna
andas optimism igen.
Kontrast
För fem år sedan var skolan indragningshotad, bybutiken stängde
och befolkningsmängden minskade kraftigt. Men i dag finns det en ny framtidstro
i den lilla byn Yläjärvi i Lappland. Det nya badhotellet för
såväl arbetsplatser som turister med sig.
Utgå
från en artikel i tidningen och skriv om ingressen enligt de ovanstående
modellerna.
Litteraturlista:
Stig Hansén och Clas Thor:
Att skriva reportage,
Ordfront förlag
Stig Hansén och Clas Thor:
Att resa och skriva,
Ordfront förlag
Christer Hellmark:
Bokstaven, ordet, texten
Ordfront förlag
Per Andersson-Ek, Kent Andréasson, Åke
Edwardson:
Börja skriva
Ordfront förlag
Per Andersson-Ek, Kent Andréasson, Åke
Edwardson:
Göra tidning
Ordfront förlag
Gunnar Nygren:
Inte bara kontokort
Ordfront förlag
Kristina Lundgren, Birgitta Ney, Torsten Thurén:
Nyheter - att läsa tidningstext
Ordfront förlag
Ingemar Unge:
Skriva kåseri
Ordfront förlag
Christer Hellmark:
Typografisk handbok
Ordfront förlag
Anders Löwenberg:
Undersökande journalistik
Reportagets mästare, serie med reportagemästare redigerade av: Stig
Hansén och Clas Thor
Ordfront förlag
Sören Larsson:
Att skriva i tidning
Natur och Kultur
Slutuppgift
(Hanna Puro)
Här
ser du polisrapporten och några direkta uttalanden gällande ett brott
som hände i Helsingfors. Skriv en notis utgående från denna
information (och bakgrundsinformation om notiser i allmänhet).
Brottstyp:
Rån i en guldsmedsaffär
Tidspunkt:
Fredag 2.8. 2002 kl. 10.55
Brottsplats:
Mannerheim Guldsmeds AB
Mannerheimvägen 121, Helsingfors
Bytet:
En portfölj med smycken värda 60 000 €:
10 diamantringar av vit- och gulguld, 15 halskedjor av guld och 8 armband av
guld. Alla smycken har ett identifieringsmärke 'Jope' på dem.
Beskrivning av händelser:
En portfölj full av smycken rånades på Mannerheim Guldsmeds
AB, Helsingfors. Expediten och butiksbiträden rapporterade att det hade
varit tre män i affären. Två av dem vilseledde personalen medan
den tredje stal portföljen, som tillhörde en försäljningsman
som just hade gått ut för att hämta sin bil.
Männen försvann i riktning mot Mannerheimvägen där en hyrd bil, en röd Skoda Octavia, antagligen väntade. När bilen nästa dag hämtades tillbaka till biluthyrningsfirman hittades en karta över Kouvola i bilen. Vid hyrning av bilen hade kunden använt ett kolumbianiskt körkort under namnet Hector Castro.
Enligt en expedit hade männen redan en längre tid drivit omkring framför butiken innan rånet.
Signalelement/ Kännetecken:
Mannen som tog portföljen var ungefär 50-60 år gammal och hade
grått hår vid tinningarna. Han var klädd i svarta, slanka byxor
och en röd skjorta. På fötterna hade han träningsskor och
en stor guldring på ett finger. De två andra männen var klädda
i jeans.
Annat:
Personer som möjligen har information angående händelserna bes
vänligen kontakta polisen.
Några uttalanden från olika parter
Ulla Johansson, expedit:
" Det hände så snabbt. Plötsligt var de ute och vi kunde bara konstatera vad som hade hänt… "
Maj Karlsson, butiksbiträde:
"En av karlar såg så bekant ut. Men jag kan förstås inte vara säker på det. De såg inte alls ut som brottslingar…"
Hans Jonsson, polis:
Vi saknar ledtrådar. Men vi tror att det är inte den första gången för de här killarna… Vi har fått in anmälningar om liknande fall…
Seija Hannonen, passerande:
" Allt jag såg var tre killar som tycktes ha väldigt bråttom. Två yngre män och en medelålders. Tror jag ??? Eller kanske fyra när jag kommer att tänka på det…"
Stig Andersson, försäljningsmannen:
" Jag borde ha varit försiktigare med portföljen. Men jag undrar… Hur visste de vad som fanns i portföljen? Jag lämnade ju inte den öppen…
Nu minns jag! Ett par minuter tidigare hade jag talat i mobiltelefonen med en av mina kunder. På gatan där framför affären! "